Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
utmärka sig", trodde sig utan tvifvel röja stor måtta5)
och de funnos, som kommo förräderiets gräns närmare. Det
var detta af politisk partismitta anstuckna befäl, som i sin
nästa generation ingick Anjala-förbundet. Med ett sådant
befäl — hvad värde hade det, att manskapet eldades af en
sådan anda som vid Willmanstrand under Wrangel eller
vid Malchin under Sprengtporten? Jo — det uppmuntrade
att ej förtvifla om svenska härens framtid.
Men icke blott krigarandan förderfvades under detta
statsskick. Politikens eller rättare den politiska
parti-andans inträngande på verksamhetsfält, hvilka för densamma
bort vara fria, visar sig ännu vederstyggligare på kyrkans
eller den religiösa undervisningens område. Under denna
tid, då de politiska förhållandena hvarje dag voro utsatta
för den grundligaste omstörtning, hade det ännu mera än
eljest varit angeläget för vår kyrka att ega ett från statens
strider afskildt, fridlyst läge. Vårt folks vördnad för
kyrkan och dess lärare har visserligen icke blifvit bevarad
derigenom, att både då och sedermera de sednare
invecklats i de politiska striderna; en betraktelse af frihetstiden
gifver äfven den lärdomen. Biskopar och riksdagsprester,
som sett sitt parti undertryckas, voro ej sena att enskjldt
och från predikstolen undergräfva en styrelses anseende,
hvilken de längtade att störta. Så begagnades kort efter
hvälfningen 1738 såsom ett vapen emot hattarne deras
förbund med Porten; många synas de kyrkor hafva varit,
der den enfaldiga församlingen uppviglats mot en styrelse,
som slutit vänskap med "hedningar"; sedermera ljödo från
predikstolar förbannelser öfver den franska alliancen, som
indrog riket i krig. Efter Åbofredens afslutande kastade den
sedermera bekante biskopen Serenius från sin predikstol i
Nyköping ännu bittrare hån öfver det öfvermod, som ledt till
kriget, och den feghet, hvarmed det blifvit utfördt. Att
dylika predikningar väckte missnöje hos den dåvarande
hatt-styrelsen, är lätt begripligt; också lät den ej sällan
®) Montalembert; 1. c. I. sid. 396.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
