Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
af politisk partianda. Synnerligast i hufvudstaden
inverkade allt detta på den presterliga verksamheten. Sjelfva
de bilder, som skulle gifva ljus och behag åt föredraget pà
predikstolen, voro stundom lånade från det jämmerliga
politiska lifvet; en biskop liknade sålunda de utvaldes skara vid
ett secret utskott, hvartill Gud sjelf vore elector 8). — Det
vore under sådana förhållanden ej förvånande, om tillståndet
i mången församling verkligen gifvit anledning till
styrelsens — i en allmän föreställning till undersåtarne om
söndagens helighållande — uttalade klagan, att enligt uppgift
"kyrkorna under de tider, som till allmän gudsdyrkan äro utsedda,
stå nästan tomma, resor och andra verldsliga sysslor
förrättas utan återhåll och, det som beklagligast är, att
sabaths-dagen oftast till svalg och dryckenskap, dobbel och spel
samt hvarjehanda lasters utöfning skändeligen missbrukas"9).
Helt säkert har härvid en och annan församling i
Stockholm närmast legat för regeringens blickar; pä landsortens
allmoge har, att döma af andra samtida uppgifter,
målningen ej träffat in. I landet saknades ej nitiska prester.
Tollstadii och sedermera Norborgs verksamhet i sjelfva
hufvudstaden sträcker sig genöm nästan hela frihetstiden.
Att den sednares predikosamling snart blef folkets
förnämsta andaktsbok, är vittnesbörd nog om dettas fromhet.
"Det är en angelägen sak" — säger den nyss anförda
hattskriften vidare — "att Rikets ungdom blifver
vederbörligen undervist, så att en hvar Riksens Undersåte lärer rätt
förstå sin politiska religion såväl som kyrkans och hvaruti
dess rätta frihet med alla dess rättigheter och fördelar
består" ’). Men denna politiska religion skulle inskärpas efter
det herskande partiets bekännelse. Det var derföre icke
nog, att fundamentallagarne årligen skulle liksom från
predikstolarne så ock inför universitetens och gymnasiernas
") Schröder i Kalmar. Tengberg; Bidrag o. s. v. I. 363. Tilas Dagbok för
1769 års Riksdag. Skaud. Handl. XVI. 272. Danska legationssekreteraren
Rosencrone till sitt hof den 4, 25 Januari 1771.
") Modée; 1. c. III. 2319.
’) Ärlig Svensk, sid. 57 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
