Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
skyldighet att företrädesvis föreläsa botanik; denne skulle
hafva varit alldeles utan lön, om han icke för sitt åtagande
att leda plantagerna i Skåne haft ett betydligt anslag af
manufakturfonden 7). Den ekonomiska ifvern, ensidig som
den var, har efterlemnat skapelser, som sedermera fått den
största betydenhet, ehuru af helt annan art än ursprungligen
varit åsyftad: Vetenskapssocieteten i Uppsala hade från
början till sin förnämsta uppgift att anställa sådana experimenta
physica, "som ega någon nytta i det allmänna lefvernet". De
flesta föredrag i Vetenskapsakademien hade i
öfverensstämmelse med dess plan länge en ekonomisk riktning. Till och
med de vid universiteten studerande nationerna sysselsatte sig
med ekonomiska föredrag till omvexling med de politiska 8).
Hushållningsprojecterna voro under sådana förhållanden
otaliga: man förordade till och med införandet af förnuftiga fastor
— icke af kyrkliga skäl, utan för att uppmuntra fiskerierna
och spara slagtboskapen. Lustslotten hade sina schäferier;
de förnäma damerna skulle enligt konungens önskan bära
endast svenskt siden, liksom hela arméen skulle vara klädd
endast i svenskt kläde. Korteligen: det blef ett mod att
hvar i sin mån eftersträfva uppnåendet af det stora patriotiska
mål, hvilket ständigt visade sig så nära, men ständigt vek
undan — "svensker man i svensker drägt"9).
Tillverkningarnes massa steg, de voro öfver allt till fångs och
välmåga — ja! yppighet syntes råda. Alltför snart skulle det
dock visa sig, att den blomstring, som fägnat ögat, var feberns
rodnad och ej helsans.
Den nya industrien lefde ej ett sjelfständigt lif, den
upprätthölls med konstlade medel på folkets och statens
bekostnad. Redan genom de höga tullsatserna och talrika
’) Linnæi Vestg. Resa, sid. 5, se ock sidd. 105, 117, 129, 229. Linnæi
Öländska och Gottländska Resa. Sthlm 1745. Företalet. — Skand. Handl.
XXXVII. 409. — Modée; 1. c. VI. 3925; VII. 4991 ff. — Lindfors;
Analecta, I. 60, 90, 114.
8) lips. Vetenskaps-Soc:s stadgar 1728, g 4. Vetenskaps-Akad:s grundreglor
1741, gg 1 och 12. Modée; I. 766; III. 1672 f. — Hårlemans Resa 1748,
sid. 226.
g) Se Bilaga D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
