Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ligt som möjligt, var ock all spanmålsutförsel förbjuden;
häraf ledo de orter, som alstrade säd till öfverlopps, mera,
än det öfriga landet vann genom sänkta priser. Alstren at
Skånes landtbruk och ladugårdsskötsel fingo blott inom
landet söka sin afsättning; följden säges hafva blifvit, att
mellersta Sveriges jordbrukare klagade öfver en täflan, hvilken
de ej kunde bestå, och gerna vände sig till annan
sysselsättning 3). Större delen -af den behöfliga säden måste
fortfarande hemtas från utlandet. Lifsförnödenheternas dyrhet
höjde naturligtvis priset på de inhemska slöjdernas alster
och med dessa, fastän ingalunda i godhet jemnförliga med
utlandets, måste folket, der ej lurendrejaren gäckade lagen,
tillfredsställa sina behof. Skråordningar och förbud mot
landsköp hade icke ens lemnat de husslöjder i fred, hvilka i
Sverige med dess långa vinter äro för landtmannens välmåga
oumbärliga. Utvandringar till Ryssland och Danmark togo
en oroande utsträckning 4). Så utitrniades allt utom
städernas gynnade manufakturer och hvarest skulle då dessa till
sist finna afsättning för sina alster?
Det var icke nog härmed: den grundsats, som bjöd, att
industrien skulle tagas under armarne af staten, hade ock
förskaffat den en annan fördel på svenska folkets
bekostnad. Banken, som 1735 börjat gifva lån mot pant af
fastigheter och jern, hade efter hattarnes seger 1739 blifvit öppnad
för län äfven på en mängd andra metaller, utländska
råvaror och inhemska fabriksalster, alla belånta till största
delen af deras värde. Efter nyssnämnda år belåntes äfven
stads- och frälsejord samt bruksegendomar, utan att såsom
hittills vid fastighetslån fyllnadsborgen fordrades för det
belopp, som panten, ifall den försåldes, ej betäckte. Lån’
3) Hårlemans resa 1748. II. 110: Malmö hade utskeppat långt öfver 300.000
tunnor säd oeh slagtkreatur, "innan andra till inrikes behöfs stoppande och
bättre köps erhållande inom oss sjelfve tagna författningar imellankommit"
— — tili följd af dessa hade — — "så boskapsskötsel som åkerbruket
närmare till hufvudstaden oeh derest mesta förtäringen sker, såsom ej
lönande, blifvit mindre vårdade och försummade". Man ser "huru svårt
det vill rimma sig att med en del medborgares alltför kännbara skada
tillskynda de andra bättre utkomst".
Se Bilaga G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
