Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
dein, hvilka ifrån barndomen vant sig vid att tigga. De
hafva blifvit oskickliga till arbete. Eller ock såsom med
sådana, som haft lätt tillgång på credit: Fattigdom och
nöd hafva alltid varit deras lott. Med credit och gåfvor
har ock alltid följt någon förbindelse, som dödat tankar
om independance och gjort densamma omöjelig" 1).
Vi måste nu lemna förvaltningens inflytande på handel
och andra näringar och dessas olyckliga tillstånd vid
frihetstidens slut. Med anledning af de nyss anförda orden
vilja vi blott tillägga en anmärkning om statens financer.
De subsidier, Sverige uppburit under detta företrädesvis åt
ekonomiska omsorger egnade tidehvarf, voro mycket
betydliga och dock var den politik, för hvilken de gifvits, långt
ifrån genom dem ersatt. Rikets skuld efter det nesliga
pommerska krigets slut utgjorde något öfver 600 tunnor guld
(60 millioner daler silfvermynt) eller ungefär lika stor skuld
som den, hvaruti Sverige anses hafva varit försänkt vid
Carl XII:s död efter ett nära tjuguårigt krig på lif och död.
Hattarnes fall år 1765 afgjordes väl af statens och de
enskildes financiella elände, men i sjelfva verket var
partiet utlefvadt. Genom pommerska kriget hade det till en
väsendtlig del öfvergifvit sina principer. Visserligen
andades krigsförklaringen samma fosterländska passion, som
först fört partiet till magten: begäret att återeröfra Sveriges
verldshistoriska betydelse. Hela Pommerns besittning hade
blifvit Sverige förespeglad såsom stridens lön.
Visserligen fördes äfven detta hattarnes andra krig med franska
subsidier och i innerligt förstånd med Frankrike; partiet
hade till och med närmare än någonsin satt sig i beroende
af denna magt. Men en omständighet af vigt skiljer det
pommerska kriget från det finska år 1741. Sverige
arbetade ej längre på ryska magtens dämpande; det deltog i
pommerska kriget såsom Rysslands bundsförvandt,
hvarigenom det styrande hattpartiet hade begifvit sig in på det
område, som alltmer blifvit dess motståndares samlingsfålt,
och blandat sina leder med deras. Härpå berodde möjlig-
’l Nordencrantz; Tankar om Krig, X. 53. Jfr sidd. 50 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
