- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
108

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

partisinne satt dem i så strängt beroende af Frankrike, att
denna magt gjort Sverige till Rysslands bundsförvandt i det
pommerska kriget — så hade mössorna under sitt långa
betryck alltmera införlifvats med Ryssland, blifvit dess viljelösa
verktyg. Ifrån stora berättigade partier hade båda blifvit
kotterier, hvilka understödda och besoldade af hvar sin
främmande magt kämpade om väldet. Denna partistridens
ihålighet betingar den ständiga vexling, som efter hattarnes
första fall inträder i styrelsens och ständernas
sammansättning. Då intetdera partiet längre förfäktade vigtiga
principer, kunde det ej vinna något varaktigt inflytande.
Hvarje riksdag blef en revolution. De yngre mössorna,
som 17(35 kommit till styret, drefvos efter fyra år derifrån
och de återkomna hattarnes välde räckte ej längre än i
tre, hvarefter mössorna åter framträdde för att genom några
månaders styrelse påskynda hela statsskickets fall.

Alla de olägenheter, som åtfölja partistyrelse, föröka
des i samma mån, som hvälfningarne trängde tätare på
hvarandra. Partierna, oaflåtligt sysselsatta med inbördes
angrepp och försvar, måste lemna styrelsen i förvirring.
Då ekonomiska och politiska grundsatser med de styrande
personerna vexlade för hvarje riksdag, våndades samhället
i en ständig osäkerhet, ett ständigt misstroende. Svenska
folket kan för denna tid göra Gustaf III:s ord till sina:
"jag bör tacka himlen, att mitt hjerta ej blef fullkomligt
bort8kämdt genom alla min uppfostrans motsägelser" 3).

Dock hvad betyda några få år i ett folks uppfostran!
Förvirringens höjd medförde räddningen. Mången af dem,
som vid 1765 års hvälfning blifvit lidande, slöt sig
uppriktigt till hofvet. Dessutom sökte hvarje undertryckt parti
gerna stöd hos det likaledes undertryckta hofvet,
smickrande detta med förespeglingar om ökad magt. Visserligen
glömde det, kommet till väldet, snart åter sina förbindelser
med hofvet, då dettas hjelp ej mera behöfdes. Häruti voro
hatt och mössa hvarandra lika. Men det språk, parti-

3) Gustav. Papperen, I. 37.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free