- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
113

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

liga tillintetgörande oeh huru bönderna, sedan riksdagens
prester och borgare redan blifvit tjusade af högsta magtens
behag, ingalunda dolde sitt missnöje med den nya
författningen, hvilken ej blott tillintetgjorde konungamagten, hvari
allmogen alltid sökt sitt skydd, utan äfven nedsatte
bönderna under medstånden och utestängde dem från allt
inflytande på de vigtigaste angelägenheterna. Efter ståndets
misslyckade försök år 1723 att återupprätta den kungliga
magten, hafva riksdagens bönder väl lemnat författningen
oantastad, huru mycket de än klagat öfver de andra
ståndens högmod, mången af det hedervärda ståndets
medlemmar har väl ock af sitt vinstgifvande uppdrag blifvit
försonad med statsskicket, men hos allmogen i landet,
liksom hos mängden af städernas befolkning glimmade
alltjemnt harmen öfver det påtvungna riksdagstyranniet. Då
någon gång en större olycka upprörde samhället och bragte
dess eljest undangömda elementer i dagen, framglänste
alltid folkets gamla kärlek till konungamagten och dess
misstroende till de vid riksdagen stämplande herrarne. Då
år 1742, under det nesliga kriget med Ryssland, rekryter
ifrån Dalarne med våld måste föras ombord för att sändas till
sitt regemente i Finland, hade de förklarat sig ej vilja fäkta
för ridderskap och adel. "De ville ej veta af mera än en
Gud och en kung, hvilken kunde taga krona och spira med
sig i kriget, så att de visste, for hvem de skulle offra sina
lif. ... De ginge ej i krig utan med sin konung i spetsen,
så som de varit vane att följa Carl XI oeh XII". Äfven
hemma i orterna tillskref allmogen samtidigt de regerande
herrarnes illvilja alla sina lidanden: meningen vore, att
allmogen skulle råka i sådan nöd, att den blefve herrarnes
trälar; allmogen hade klagat vid förra riksdagar, men ej
sport någon hjelp; den njöte ej mera rätt än vore den
alldeles utan konung, men visste ock, att alla ville råda och
regera, som peruker bure. Nu ville dock bönderna ej veta
af mer än en fullmyndig konung och talade redan då om
att gå till Stockholm för att skaffa honom tillbörlig magt.

Tengberg, Om Frihetstiden. $

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free