Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
(Skand. Handl. XXXVII. 419 f. Modée; 1. c. II. 925.) Några
få år derefter fastställdes en ny mansdrägt (Modée; II. 1242.)
och påbudet derom inskärptes 1746, emedan man på
mångahanda sätt afvikit från den antagna modellen, och på samma
gång förbjödos alla stoppningar. Den år 1732 fastställda
fruntimmersdrägten bestod af manteau och sac. Den förra
var ännu 1746 i bruk, men den sednare hade trots
förordningen fått vika för robën. Denna blef nu jemte manteauen
lagligen erkänd under förevändning, att till densamma ej
behöfdes kjortel af samma slag, ifall ej dertill vore råd. Ny
modellklädning förfärdigades. De enligt olagligt mode sydda
kläderna finge emellertid utslitas. (Modée; 1. c. III. 2275).
Tjugu år derefter hade fruntimmerna börjat begagna släp;
dessa blefvo då förbjudna, (liksom garneringar af annat tyg
än klädningen vid 100 D:irs böter och förlust af rättigheten
att begagna siden) om man ock så till vida gick modets
fordringar till mötes att roben tilläts vara } aln längre bak
än fram. (Modée; VIII. 7144, 7594).
Serskildt gjorde styfkjortlarne bekymmer. Deras vidd
finge enl. 1731 års öfverflödsförordning ej öfverstiga 44 aln
och modell förfärdigades att i Commercecoll. förvaras (Modée;
1. c. II. 925). Deras begagnande belades följande år med skatt
och förbjöds uttryckligen vid vatten och bröd straff för
ryt-tare-, soldat- och båtsmans-hustrur samt tjenstepigor. De,
som ville begagna styfkjortlar, skulle anmäla sin önskan —
åtminstone i Sthlm för vissa i detta ändamål kringsända bud
(Modée; 1. c. II. 968). 1746 måste ytterligare föreskrifter
ställas om viddens inskränkning till 44 aln, hvilken vida
öfver-skridits (Modée; 1. c. III. 2277). Enligt 1766 års
öfverflödsförordning skulle styfkjortlar blott få begagnas vid hofvet
(Modée; 1. c. VIII. 7144).
Förbudet — redan af 1720 — att bära arbetadt guld och
silfver i spetsar, galoner m. ni. hade damerna börjat kringgå
genom att bära det i mössor, kragar, ja! i strumpor, skor,
tofflor. Detta förbjöds 1746. (Modée; I. c. III. 2280). Dock
skrifver Tessin ännu är 1762: "En nyhet jag finner i staden
är, iitt våra fruntimmer vid minsta krämpa blifva hemma
och ligga på deras paradsängar med guld- och silfverstickade
brämade deshabillés". (Tessin och Tessiniana, 326).
Af de påbudna moderna hade allmogen från början varit
oberoende genom sin rätt att begagna sina nationaldrägter.
(Modée; 1. c. II. 1183). Ryttare-, dragon- soldat- och
båtsmanshustrur samt tjenstepigor var det vid vatten och bröd
förbjudet att bära andra än sådana ull- och regarnströjor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
