Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
Folket sysslosatte med Krapprötternas planterande, uptagande,
tårkande, söndermalande och förvarande; Där med
Weide-löfvets afhämtande, stampande, tårkande och til Bållars
formerande. På et ställe skulle man hafva nog at sköta med
Safflor och Vau, på et annat ställe med Rapsatens utsående,
afskärande, uttröskande, sållande, renande o. s. v. Vore dejt
intet et nöje, at då igenomresa och betrakta våra Städer?
Snart skulle man få se de till-äckligaste Tobaks-planteringar;
snart åter så fördelaktiga plantager af Spansk Lakritz som i
England, och af den läckra Lathyrus tuberosus som i
Holland; Somlige Städer skulle ifrån sina Hamnar utskeppa sina
smakligaste Cider. Några utföra tårkade Sviskon-plommon,
utvalda slag af Kirsbär, och til Russiner förvandlade Oxelbär;
andra åter indraga penningar för Bränviner, som af inhemska
Träd-Frukter blifvit tilverkade. Den staden skulle koiuma i
rop för sina antingen af Norl. åkerbär, eller af Vinbär,
Stickelhår, Hallon, Smultron, m. fl. si. ur växter utprässade
Viner; en annan för sit med vissa Medecinska växter tillagade
öl; åter en annan blifva ryktbar för sin både Citroner och
Vinättika vida öfverträffande Berberis-saft eller för sine af
Enebär gjorde Mos, Syruper och Oljor. På detta sättet skulle
allting användas til sin rätta nytta. Alt skulle blifva rörligt,
muntert och lefvande. Lycklige om vi nogri kände alla de
vårt Land af Försynen lämnade förmåner. Ännu lyckligare,
om vi visste att använda dem til Skaparens ära och vår egen
lycksalighet.
Missväxt och dyr tid råkar oss icke sällan. Hvarföre
planteras då icke Jordpäron och Potatoes äfven så flitigt, på
äfven så stora rymder som i Lothringen, Svaben, Pfaltz,
Bejern och, Böhmen? Hvarföre anläggas icke Kummin-hagar
på våra Ör-backar? Dannemark och Norige äro begärlige
efter Svensk Kummin; „Vår egen förtäring häraf stiger årligen
til en Tunna Guld. Ändå skötes denna vara med så liten
drift. Hvadan kommer denna obekymmersamhet. som så ofta,
och i så många mål rönes? Den torde komma däraf, at vi
hafva ännu en god del qvar af de gamla Göthers nycker;
Dessa hatade gerna alt, hvad som fordrade väntan och arbete.
Ännu något om planteringar. Skånska Städerna kunde
göra sig en säker räkning på de 3:ne Tunnor Guld, som nu
årligen gå ur Riket för utländskt Silke. Uti Bihang til Sv.
Merc. Dec. 1758, finnes den artiga uträkningen at til 36,000
R Silke behöfdes 144,000 Mulbärs-trän, tillika med 144,000
famnar Mulbärs-häckar, och at således til hela plantagen
skulle fordras en rymd af vid pass 1512f Tunneland. Öm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
