- Project Runeberg -  Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741-1743 / Häfte 1. Förberedande underhandlingar, rustningar och öfverläggningar intill riksdagens slut 1741 /
1

(1857-1860) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Allmänna anmärkningar om den s. k. Frihetstidens statsskick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bland alla de olyckor, hvilka utmärka tiden från det svenska
enväldets fall efter Carl XII:s död till dess börjande
återupprättande under den tredje Gustaf, förtjenar kriget mot
Ryssland åren 1741—43 en synnerlig uppmärksamhet.
Såväl genom dess beredande som genom dess utförande
afslöjas kanske bättre än genom någon annan tilldragelse den
förstörande motsägelsen mellan Frihetstidens namn och
verklighet. Denna motsägelse, som dock kännes bäst af sin
frukt, lägger redan i sjelfva det tidehvarfvets grundlagar
sin rot i dagen. Det nya statsskickets upphofsmän hade
ej vågat att ur dessa alldeles utplåna svensk
konungavärdighet, utan låtit den till namnet finnas qvar såsom en
frihetens borgen för ett folk, hvilket deruti brukat söka
sitt skydd mot de mägtiga herrarnes välde; men svensk
konungamagt hade år 1720 blifvit alldeles tillintetgjord
under sken af att inskränkas inom gamla lagbundna gränser.
Visserligen hade det före enväldet varit grundsats, att ej
lag borde stiftas eller afskaffas utan ständernas samtycke,
men ingen svensk konung hade förr än nu förbundit sig
att alltid instämma i hvadheldst riksens ständer pröfvade för
godt; det är också sannt, att Gustaf II Adolf, hvars
eftergifter i detta hänseende varit stora nog, försäkrat sig ej
vilja styra utan de rådgifvares vetskap oeh råd, hvilka han
sjelf utsett, och att han i allmänna ord lofvat, det några
få vigtiga steg ej skulle tagas utan deras samtycke, men
konung Fredrik och hans gemål före honom voro de första
svenska regenter, som uttryckligen lofvade att antaga hvarje
beslut, som fattats af ett visst flertal bland rådsherrar,

1

Digitized by Google

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:16:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tnsvery/1/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free