Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Allmänna anmärkningar om den s. k. Frihetstidens statsskick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riks-rådet en ännu vidsträcktare magt, än de grundlagar,
hvilka de ändtligen till antagande vågade förelägga
ständerna, medgåfvo [1]. Likväl hafva de haft både mod och
inflytande nog att mot de ofrälse ståndens önskan
genomdrifva, det konungen i rådet blef beroende af rådsherrarnes
flertal. Det var på riddarhuset blott, som denna farliga
bestämning ej fann motsägelse. Ärkebiskopen hörde i
presteståndet ingen invändning mot sitt påstående, att om en
konung å ena sidan ej finge styra utan råds råde, så borde
han å den andra ej vara förbunden att följa de flestas utan
de bästas råd; ”och som sjelfva Majestätet” — så slöt han —
”vore odelbart, så tycktes detta sätt att utöfva majestät vara
det, hvarigenom både Majestätets rättigheter och rikets väl
bäst bevarades.” Då den för rådets magt så vigtiga
bestämningen i trots af ofrälse ståndens påminnelser infördes
i författningen, läto dessa sig nöja med några undvikande
och innehållslösa förklaringar. Denna deras försagdhet kan
måhända tillskrifvas dels deras ovana att besluta i så höga
frågor dels också fördomen om ett svenskt riksråds stora
betydelse och statsmannaerfarenhet; men att riksrådet flera
år igenom förde styrelsen långt mera oberoende af
ständerna, än äfven den nyssnämnda för rådet fördelaktiga
paragraphen gaf anledning till, måste på annat sätt förklaras än
genom fördomen om riksrådets högre visdom allena. Adeln
åtminstone skulle väl ej af ett blott undseende för riksens råd
flera riksdagar i rad hafva underlåtit att sjelf taga den del
i styrelsen, som författningen medgaf hvarje stånd; ej heller
kunde riksrådet genom de förnämsta slägterna beherska
riddarhuset, sedan klassröstningen blifvit borttagen.
Orsaken, hvarföre rådet så länge kunde behålla en magt, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
