Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Förbi! — Nej, därom kunna vi nog vara obekymrade. Jag
träffade Erik Sparres hovmästare i Strängnäs, och, av hans tal
att döma, vet ännu ingen, när kröningen blir. Ja, han berättade
till och med, att bönderna skulle ha formligen erbjudit hertig
Carl kronan, alldenstund de misströstade om att konung
Sigismund skulle kunna förmås att gå in på de av riksdagen, rådet och
hertig Carl uppställda fordringarna.
— Vilka äro då dessa fordringar?
— I främsta rummet att konungen bekräftar Uppsala mötes
beslut och ärkebiskopsvalet.
— Men det synes mig inte orimligt...
— Nej, visserligen, medgav riddar Arvid. Men vi böra dock
besinna, att konungen, Gud bättre, är uppfostrad i den katolska
läran, och då måste det synas honom hart när orimligt att
bekräfta ett beslut, som förbjuder varje katolsk religionsutövning här i
landet, åtminstone offentligt. Det var en landsolycka, då konung
Johan, förledd av sin första gemål, lät uppfostra sin son och
efterträdare i den katolska religionen. Men gjord gärning kan ej
ändras, och nu höves det oss, synes mig, att visa allt det
tillmötesgående emot vår laglige konung, som görligt är. Ej behövde
vår egen religion lida skada av om t. ex. åt katolikerna uppläts
en kyrka i Stockholm, och mera lär icke konung Sigismund
begära.
— Var icke konung Johan själv katolik? sporde junker Gösta.
— Därpå kan jag svara både ja och nej. Under en period av
sitt liv, det vill säga någon tid före och någon tid efter Katarina
Jagellonikas död, var han nog rättrogen katolik, men därefter
greps han av begär att själv stifta en religion, som skulle bli en
sammansmältning av den katolska och den lutherska. Och
denna idé grep honom så djupt, att han för den uppgav snart sagt
allt annat. Du minns nog, fastän du är ung, tvisterna om
liturgien, vilka så djupt upprörde hela landet och framkallade oro och
stridigheter även i vår lugna landsbygd. Det var följden av
konung Johans sammansmältningsidéer, vilka voro honom kärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
