Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg bredvid henne på golvet, kunde man sluta till att hon voro
en danserska.
En annan person, som också ådrog sig Göstas synnerliga
uppmärksamhet, var en i en vid kappa insvept äldre man, som satt
framme vid spiselmuren, i vars skugga han liksom med avsikt
dragit sig så långt tillbaka som möjligt. Vilket stånd eller
yrke han tillhörde var omöjligt att utleta av dräkten, som helt
och hållet försvann under den vida mantelformiga kappan.
På huvudet bar han en vidskyggig filthatt, under vars brätte
lyste ett par mörka, pigga ögon. För övrigt såg man av
ansiktet intet annat än en krumböjd näsa och ett långt, stålgrått
skägg, som räckte långt ned på bröstet. Det vilade, tyckte
Gösta, över denne främling, som med avsikt tycktes hålla sig
i skymundan, ett drag av hemlighetsfullhet, som i hög grad
retade junkerns nyfikenhet.
Enligt vad av samtalet kunde uppfattas, tycktes de flesta
av de i gäststugan församlade tillhöra hertigens parti. Detta
bekräftades ock efter en stund, då en tjock borgare med
myndigt utseende steg upp och, höjande ölkruset, föreslog en skål
för hertig Carl av Södermanland. Därvid betraktade han
riddar Arvid och hans son med forskande blickar, liksom vore
denna skål avsedd att utgöra en prövosten på deras tänkesätt.
Men riddar Arvid reste sig och drack, sägande:
— Skälm vare den, som vägrar att dricka för gamle kung
Göstas son.
Alla drucko skålen under jubel, alla utom gubben i
spiselvrån, som i stället tycktes draga sig ännu längre tillbaka i
skuggan. Detta syntes dock hava undgått de drickandes
uppmärksamhet, ty ingen gjorde någon anmärkning.
Sedan sorlet åter lagt sig något, reste sig riddar Arvid,
höjde sin kanna och yttrade:
— Efter det vi nu druckit för hertigens välgång, synes mig
att vi böra tömma ännu en skål, nämligen för vår laglige
arvkonung Sigismund, den Gud välsigne och give en lyckosam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
