- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
40

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Danserskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då de åter befunnö sig bland mängden, fortsatte hon:
— Säg mig om ni kommer, efter som Gisela ej vågade
avvakta ert svar.
— Ja, jag kommer, svarade Gösta.
I nästa ögonblick träffade han Zinsky, som letat efter
honom. Skulle han tala om sitt äventyr för polacken?. »Nej,»
tänkte han, »det tyckes vara en fråga om något
hemlighetsfullt förtroende, och i så fall är det bäst att icke inviga någon
annan däri.» Men det var icke utan att han kände sig stolt
över äventyret och brann av begär att få veta upplösningen
av detsamma.

*


Söder om Uppsala slott, ungefär där sjukhuset nu ligger,
växte vid denna tid en vild och snårig skog. Vid den timma, som
föregående afton blivit bestämd, möttes där Gösta och
danserskan Gisela, han brinnande av nyfikenhet, kanske ock en
smula förälskad i den vackra zigenerskan, hon till att börja
med blyg och försagd. Samma gamla zigenerska, som förra
aftonen förmedlat deras hastiga möte i skjulet bakom tältet,
hade även infunnit sig i skogen och vakade på. vederbörligt
avstånd över, att ingen skulle störa deras samvaro. De sutto
sida vid sida på stammen av en kullfallen gran.
— Säg mig nu, Gisela, sade Gösta i det han lutade sig emot
henne, vad är det för en märklig hemlighet, som du vill
omtala för mig och som kan gälla liv eller död.
Hon betänkte sig en stund, så sade hon:
— Ni finner det säkert underligt, unge herre, och kanske
även opassande, att jag på sådant sätt utbett mig ett möte i
skogen. Men då jag såg er där borta på gästgivaregården,
tyckte jag att ni såg så god och ädel ut, att jag fick ett så
sällsamt förtroende för er, och när jag sedan såg er bland
åskå-darne i tältet, tänkte jag: han är rätte mannen, som skall
förekomma den onda gärningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free