Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och läsning, då och då avbrutet av ett besök på Bråborg
hos änkedrottning Gunilla, som till på köpet börjat bli sjuklig,
vilket ytterligare förlamade sällskapslivet. Härtill kom att
mellan prinsessan Anna och hennes käresta sedan
barndomsåren, Gustav Brahe, uppkommit en kallsinthet, som bådade
en brytning. Det lilla hovet på Stegeborg, där Brahes besök
blevo allt mera sällsynta, märkte mycket väl denna förstämning
emellan de älskande utan att ha någon aning om dess orsaker,
och på sällskapslivet i borgen hade den ett mycket ogynnsamt
inflytande, ty prinsessan blev allt mera dyster till lynnet och
osällskaplig. Ofta stängde hon in sig på sitt rum, och det
kunde gå hela dagar, varunder hon icke ens visade sig för sin
omgivning.
Under sådana förhållanden må man ju icke förundra sig över,
att Gösta Svan fann tiden lång, synnerligast som han i själva
verket hade platt intet att göra. Annorlunda hade han tänkt
sig saken, då han drog bort från fädernegården i Småland för
att gå i konungens tjänst och därmed komma ut i det för
enslingen så lockande och skimrande hovlivet. Lysande fester,
torneringar och ringränningar, muntra upptåg och där emellan djärva
krigståg och äventyr, där det fanns ära och utmärkelse att
vinna — så hade han föreställt sig det, och början i Uppsala lovade
ju gott i den riktningen. Men det hade varit en hastigt
övergående, lysande dröm. Han hade blivit hovjunkare och fick
dagligen ståta i lysande kläder, men vad mera! Att följa
damerna på promenader, hålla garnet för dem, då de nystade, öva sig
i galanteri och lyssna till skvaller, det var hela innebörden av
hans hovtjänst. Inte kunde det i längden tillfredsställa en
yngling, som törstade efter utmärkelse och ära och — framför allt
— sysselsättning.
Lyckligt nog för Gösta Svan fanns dock på Stegeborg riklig
tillgång och tid till ett nöje, som han allt sedan barndomen
älskat med passion och i vars utövning han var mästare, nämligen
jakt. I skogarne kring Slätbakens stränder var en god vildbane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
