- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
139

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


det ens efter hemkomsten skulle falla någon av dem in att
besöka lönnkällaren. Och säkerligen hade ingen på gården mer än
de två reda på hemligheten — jo, även Anna kände den ju, men
huru kalla henne till hjälp? Att ropa skulle båta föga, ty valven
och de tjocka ekplankorna i trappan skulle kväva ljudet. Och
om man hörde något, skulle ingen ana varifrån nödropen
kom-mo. Man skulle tänka på gastar och spöken, men icke på att en
stackars levande människa kunde ha fallit i en fördold fälla.
Ekplankorna i trappan! — Månne det inte skulle vara
möjligt att med ihärdigt arbete genombryta dem? Han hade ju
vissa verktyg — en fil, en tång och en stålmejsel samt därtill
en skarp och bastant kniv. Nog skulle han med tiden kunna
skära och bryta sig ut genom trappan. Men det ginge inte så
fort och så — därmed vore han ju gripen på bar gärning. Den
sönderbrutna trappan skulle förråda honom. Man skulle tro, att
han brutit sig in i skattkammaren för att stjäla. Hm! — Det
finge inte hjälpa, då det gällde att frälsa sig från en kvalfull död.
Komme han blott ut, så vore det inte värre än han finge
försvinna från gården. Dessförinnan kunde han ju fylla sina fickor
med silvermynt.
Dessa tankar lugnade honom något, och han beslöt att genast
gripa verket an. Men så slog honom en ny tanke, som förmådde
honom att åter sätta sig på det nedersta trappsteget. Vore han
icke redan förrådd? Vem hade slagit igen luckan och låst den
medelst den dolda järntenen. Den som det gjort, hade säkert
märkt att någon vore i den hemliga källaren, och han hade låst
tjuven inne och gått bort att hämta folk för att gripa honom.
Ja, så måste det vara.
Men vem hade gjort detta? Lambert var övertygad om att
endast tre personer kände hemligheten, riddar Erik, Velam och
Anna. Men riddaren och fadern voro ju långt borta. Eller
skulle de helt oväntat ha kommit hem under natten? Det vore
knappast troligt. Då måste det vara Anna. Tänk om hon gjort
det under sömnen! — Den impuls han givit henne förra natten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free