Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjelkarne med en väpnad hop av sitt husfolk lagt sig i försåt
för honom i avsikt att under resan dräpa honom och bortröva
bruden. Och då herr Johan för tillfället icke hade mer än några
få tjänare till sin disposition, beslöt han att antaga prinsessans
inbjudan att tills vidare med sin maka kvarstanna på Stegeborg.
Dess fasta murar och en besättning av över 50 man, vilken
dessutom Söderköpings borgare voro skyldiga att vid tillfälle
förstärka, erbjöd en säkerhet, som det under sådana förhållanden
skulle varit en galenskap att uppgiva. Först efter mer än tvenne
veckor, d. v. s. i medlet av april, ansågos vägarne någorlunda
säkra för Bjelkarnes anslag, och då företogs äntligen
Smålandsresan.
Men prinsessan Anna, som ansåg att största försiktighet
vore av nöden, för den händelse Bjelkarne ännu icke uppgivit
sina våldsplaner, gav Gösta Svan order att med 30 ryttare
beledsaga makarne Gyllenstjerna under den första dagsresan.
Prinsessans farhågor visade sig emellertid obefogade, intet som
helst äventyr mötte de resande, och då det led mot aftonen bjöd
Gösta sina skyddslingar farväl och återvände emot Stegeborg,
som icke för länge borde sakna en så stor del av sin garnison och
vilket han hoppades uppnå under natten.
Det stod dock skrivet i ödets bok, att återfärden icke skulle
bli lika fri för äventyr som bortresan.
Vid midnattstid passerade Gösta i spetsen för sin’lilla trupp
det i god ro sovande Söderköping och därpå gick det i friskt trav
vägen nedåt Stegeborg. Då han hunnit något litet förbi
Skönberga kyrka, väcktes han plötsligt upp ur sina tankar av skott,
först ett, så ett till och sedan flera, det ena efter det andra, än
enstaka, än i hela salvor. Han stannade och lyssnade. Det
kunde icke betvivlas att en skarp strid pågick någonstädes i
närheten norrut — han tyckte av ljudet att döma, som vore det vid
Mem.
Skulle riddar Erik Bagge ha blivit överfallen på sin gård och
av vem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
