- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
156

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skottglugg kunde svagt skymta den ene, en undersätsig karl
klädd som sjöman, men den andre kunde han icke se.
Samtalet fördes på tyska, men som gubben Velam under sitt långa
och omväxlande liv kommit i beröring med många tyskar, hade
han lärt sig tillräckligt av. deras språk för att åtminstone
delvis uppfatta samtalet.
— Kom ihåg ditt löfte, sade den ena rösten, att du eller ditt
folk icke skall skada den gamle till liv eller lem, och ej
heller hans dotter.
— Så sant jag heter Kurt Rosegger, svarade den andra rösten,
så skall icke ett hår krökas på deras huvuden.
— Men, återtog den första rösten, icke heller vill jag, att du
dödar riddaren utan endast binder honom eller på annat sätt
gör honom oskadlig, medan I bortfören skatten.
— Även det lovar jag, svarade den andra rösten, så vida han
icke sätter sig till för svårt motvärn under striden.
— Jag hoppas, vi skola undvika strid.
Detta var de sista ord gubben Velam hörde, ty därefter
avlägsnade sig de samtalande.
Gubben Velam stod som förlamad.
— Ben gamle och hans dotter — binda riddaren — bortföra
skatten–––-Men rösten, rösten — rösten av den män, som
han icke kunde se, var det icke en bekant röst — var det icke
Lamberts? — Omöjligt! — Icke kunde Lambert deltaga i
dylika anslag!
Men nu var icke tid att fundera — här måste handlas, ty
det var uppenbart, att Mem hotades av en stor fara. Och
denna tanke ryckte gubben ur den förlamning, som samtalet och
de gruvliga misstankarne väckt. Med en ynglings rörlighet
skyndade han till porttornet, övertygade sig om, att porten
var stängd och att vakten icke sov. Därpå ilade han till
borgstugan och väckte huskarlarne, vilka han befallde att genast
väpna sig, begav sig därefter åter upp i porttornet för att speja, men
kunde icke se något misstänkt. Då beslöt han att väcka riddaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free