- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
29

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29
dräng och nu, sedan snart dygnet är gånget, sen jag såg otyget,
kan det väl inte vara farligt att tala om.
— Åh nej! Inte blir du gastkramad för det inte — gå du på
och berätta passaschan, uppmanade ridefogden.
Måns stalldräng härskade sig, snöt sig, tog en styrkedryck
och berättade:
— Jo, det var just som så, att jag red hem över ängarne, som
sagt är, och inte var det så värst mörkt, men inte så ljust heller.
När jag kom till ekbacken mellan storängen och lillängen, där
Nerikesknektarne hade sitt läger, fick jag se ett eldsken glimma
mellan stammarne. Det var högst märkvärdigt, tänkte jag.
Knektarne drogo ju därifrån dagen innan, varenda man. Men
kanske kunde blåsten ha pustat upp någon av deras lägereldar,
som inte blivit ordentligt släckt, och i tanke, att det kunde taga
eld i buskkrattet, som växer på sina ställen mellan ekarne, och
ställa till skada, beslöt jag att se efter och red upp åt stigen i
backen rakt emot eldskenet. Nå, när jag kom litet längre fram,
fick jag se elden — men jag såg mer än den. Jag såg tvenne
huvuden utan kroppar sticka rakt upp ur gräset så nära invid
elden, att lågorna liksom slickade dem i ansiktet. Det ena
huvudet var ett magert gubbhuvud med grått hår och skägg och
mörka hål, tyckte jag, där ögonen skulle sitta, alldeles som på
en dödskalle. Det andra huvudet var också förfärligt magert
och hade en näsa som ett fågelnäbb och kolsvart hår och skägg,
och ögonen voro som eldgnistor.
— Sutto de inte på halsar och axlar liksom andra huvuden,
sporde ridefogden.
— Nej, de stucko upp ur gräset alldeles som svampar utan
fot.
— Tvi för den lede, utbrast ridefogden.
— Ja, jag tänkte detsamma, återtog Måns stalldräng, och
hade redan vänt hästen för att laga mig bort, fortare än jag kommit,,
men så tittade jag åter åt elden, och då voro huvudena som
bortblåsta, alldeles i en blink. Verkliga huvuden, som suttit på rik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free