- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
88

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klostret, hade han nämligen icke förlorat hoppet om att kunna
fullfölja sin uppgift beträffande det ärende, som fört honom till
Söderköping. Och den idé hade uppstått hos honom, att en
man med så förslaget huvud och en så god lokal- och
personalkännedom, som Malkus säkert ägde, borde kunna bli honom till
god hjälp vid Velams uppsökande.
I det förstnämnda avseendet vann han dock icke sitt
syftemål. Tiggaren vägrade enständigt att emottaga någon
belöning. Då han bjöd honom penningar, försäkrade denne att
sådana skulle bli honom snarare till tunga än till gagn och på
Göstas förslag att träda i hans tjänst svarade Malkus, att så
mycket värde han än satte på honom, ville han dock icke offra
sin frihet, »den enda klenod jag äger», som han uttryckte sig.
Dock tillade han, då han såg att svaret gjorde junkern ledsen:
— Kanske framdeles, då jag blir gammal och orkeslös, men
låt mig till dess leva som fågeln på kvist, det är det enda liv som
jag står ut med.
Och då Gösta bad honom att åtminstone få giva honom bättre
kläder, svarade han:
— Huru tror ni, unge, godhjärtade herre, att en tiggare skulle
kunna taga sig fram i snygga kläder? Det vore ju lika grymt att
giva honom dylika, som att taga verktygen från en hantverkare.
Ja, kanske skulle det för mig leda till lika sorgliga följder, som
då jag lät konungen och drottningen tvätta mina smutsiga
fötter. Nej, unge herre, bränt barn skyr elden. Låt tiggaren vara
tiggare.
— Men, invände Gösta, upphör att tigga, men behåll likväl
din frihet. Jag vill giva dig ditt uppehälle, så länge du lever,
utan att i någon mån inskränka din frihet. Du får vistas var
du behagar och göra vad dig gott synes.
— Nej, herre, då skulle jag vantrivas, svarade don omöjlige
tiggaren.
Hade Gösta lidit nederlag längs hela linjen, så länge han höll
sig vid den första av sina avsikter med tiggaren, så blev segern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free