Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då rådhusklockan i Söderköping slagit ett på natten, hade de
tre jesuiterna alla tolv apostlabilderna lyckligt instuvade i deras
mitt för Ramundersberget liggande båt, de hade skurit säv i
vassen, varmed bilderna övertäcktes, och nu satte sig pater Uddo
och Lambert till årorna och pater Lanterna vid styret.
— Vore jag viss om, sade den senare, att vi lyckligt skulle
kunna smyga oss förbi Stegeborg, som tyvärr nu befinner sig i
hertigens händer, så skulle jag obetingat styra öster ut. Innan
morgonen skulle vi ha hunnit ut i skärgården, och väl där skulle
vi nog finna Roseggers fartyg, då skatten med detsamma vore
betryggad. Men himlen klarnar, det ljusnar tyvärr allt mer och
mer och jag vågar ej stå risken med Stegeborg. Vi måste väl,
såsom du önskar, pater Uddo, föra skatten till klostret.
— Det kunna vi göra med full trygghet, svarade den senare.
Jag har där ett gömställe att erbjuda, som ingen människa skall
upptäcka, så vida icke mörkrets furste själv är med i spelet.
— Och vem vet, om han icke är det, återtog patern. Det är ju
på honom du skyller, att junkern kom levande från dina
husdjur, klosterråttorna. Du bör veta, att klostret är det första
ställe, där de skola söka skatten.
— De skola icke finna den, jag sätter därpå mitt huvud i
pant. Om några dagar, då de tröttnat att söka, kunna vi med
Roseggers hjälp föra den ut till hans fartyg.
— Må ske då, svarade patern, och därmed satte de båten i
rörelse, tagande riktning åt staden.
Då de kommit till den plats, där Lillan faller ut i Storån, veko
de av i den förra och följde den till ett ställe, som låg helt nära
klostret. Här lade de till vid en av höga träd glest bevuxen äng,
som fordom tillhört klostret.
— Vi måste hämta en bår i klostret för att hastigare kunna
bära upp bilderna, jag har en sådan till reds där. Om jag och
Lambert hämta den, så kan ju du, helige fader, under tiden se
till båten. Ingen fara hotar, hela Söderköping sover och vi
skola snart vara tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
