Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag snart skiljas från dig, och därmed också från min lycka. Och
detta är så mycket hårdare nu, som jag icke längre är konungens
man i mitt hjärta
— Du menar löftet att infinna dig i Kalmar?
— Ja.
— Är det verkligen din mening att hålla detta löfte?
— Menar du då, älskling, att det gives löften, som man icke
behöver hålla?
— Ja, löften till uppenbara löftesbrytare.
— Mån tro det! Ett löftes värde skulle således bero av till
vem det gives!
— Ja, under Tissa förhållanden. Hör mig! Då konung
Sigismund skildes från hertig Carl i Linköping efter slaget vid
Stångebro, gav han det löfte, att ofördröj ligen begiva sig till Stockholm,
dit riksdag skulle utlysas för utjämnande av de tvistefrågor, som
ännu stodo konungen och landet emellan. Men vad gjorde
konungen? Jo, då han ombord på sin flotta kommit till Baresund
i skärgården, gav han befallning åt styrmännen att hålla åt
söder i stället för åt norr, som varit vägen till Stockholm. Och
flottan seglade söder ut. Men så uppstod en storm, som
skingrade den. Om konungen säga somliga att han lidit skeppsbrott
och därvid förlorat sitt liv, andra att han befinner sig i Kalmar.
Far säger, att han icke vet, vilket av dessa rykten, som är
sanning. Men det står fast, att konungen brutit sitt besvurna löfte
och därvid förverkat krona och land. Det löfte, du givit honom
såsom Sveriges konung,, är du således icke längre skyldig att
hålla, ty han är icke längre nu, vad han då var. Och genom att
nålla det skulle du kunna bringas att bli förrädare mot ditt land,
men så långt binder väl ej ditt löfte?
— Du är en farlig advokat, Ingeborg, och än farligare
därigenom, att du har mitt hjärtas önskan med på din sida. Men
en gång säga och därvid bliva är svenskmannased, och därför
må man icke rygga sitt löfte, även till en löftesbrytare.
Dessutom har ingen löst mig från den ed, som jag svurit konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
