Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigismund, och alltså är han ännu min konung, om han lever.
Därför måste jag fara till Kalmar, om ock mitt hjärta skulle
brista därvid.
— Om du älskade mig så, som du säger, skulle du icke tala så.
— Ack, Ingeborg! Om jag talade annorlunda, vore jag dig
icke värdig. Men hellre vill jag förlora dig och dö, än äga dig
och vara dig ovärdig. Ett medgivande skall jag dock göra dig
— jag är ung och oerfaren, och kanske inser jag ej rätt den väg,
som plikt och heder bjuda mig att vandra. Jag vill därför
hänskjuta denna sak åt en man, för vilken både du och jag äga ett
obegränsat förtroende — din fader riddar Hans. Må han avgöra
vad som är rätt och hederligt i denna sak. Jag vill lyda hans
råd.
Därmed lät sig Ingeborg nöja, ty hon hyste ett obegränsat
förtroende till faderns omdöme och hoppades för övrigt, att hans
dom skulle utfalla just som hon önskade. Deras första tvist
slutade med en — ja, läsaren kan förmodligen själv gissa med
vad. Emellertid bröto de upp från den vackra skogen och
begåvo sig, jollrande som i alla tider sed varit mellan älskande,
tillbaka till Lunden.
Vädjandet till riddar Hans skedde samma afton, då familjen
samlats i riddarsalen framför den höga, vapenprydda spiseln,
där, trots den milda oktoberluften, en brasa glimmade och
sprakade helt hemtrevligt.
Ingeborg gav först en framställning av tvistemålet, sådant
hon uppfattat det och slutade:
— Icke kan du mena, fader, att Gösta skulle i en så allvarlig
sak känna sig bunden av ett förhastat löfte till en man, som
upprepade gånger, såsom du själv sagt, brutit sina heligt
besvurna löften till svenskarne.
Därefter lämnade Gösta en skildring av sitt sista möte med
konung Sigismund, upprepade såväl konungens ord som sitt
eget’ löfte samt berörde även samtalet med fadern samma dag,
varvid Arvid Svan, ehuru ganska missnöjd med det givna löftet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
