Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag lyckönskar dig hjärtliga hederlige Malkus!
Under detta samtal, vars fortsättning dock mindre torde in
tressera våra läsare, varför vi förbigå den, hade de vandrat i
sakta mak bredvid lasset, och smart hunno de fram till
Svennljunga by. Här veko både de och halmlasset av vägen och
be-gåvo sig till en större bondgård, vars kringbyggda gård vimlade
av officerare och soldater. Det var själva högkvarteret.
Maikus och halmlasset stannade på gården, men Gösta trädde in i
stugan, där flera officerare befunno sig före honom. Han
begärde att få tala enskilt med kungen.
Efter någon tids väntan, ty fiera hade förut begärt audiens,
öppnades dörren till en innanför stugan liggande ganska rymlig
kammare och Gösta trädde in.
Där inne gick fram och tillbaka på golvet en ung man med
ljust hår, gråblå ögon och små, fjunlika mustascher över de
röda, kraftigt skurna läpparna. Han var klädd i kyller och
bröstharnesk, de höga älghudsstövlarne voro väpnade med stora
stålspurrar och vid sidan bar han en lång värja, en s. k. fransk
rap.pir. Växten var smärt, men ganska kraftfull. Det var
Sveriges unge konung, Gustav Adolv, vid ännu ej fyllda aderton
års ålder.
— Välkommen, Överste Gösta Arvidsson, utropade han i det
han räckte den inträdande båda sina händer. Det är mig kärt
att nu kunna enskilt tacka dig för din stora bravur på
Frägnereds gärde. Hertig Johan säger, att det var ditt häftiga anfall
med rytteriet, som avgjorde striden.
— Hertigen överdriver, svarade Gösta med en bugning. Vi
försökte att göra vår plikt lite var, jag icke mer än de andra,
och Gud gav framgång åt våra vapen.
— Ja, denna seger har höjt vår tillförsikt och nedslagit våra
fienders mod. Däri ligger dess stora betydelse.
— Visserligen, ers majestät, men jag fruktar att även
upprepade dylika småsegrar skola vara otillräckliga att bringa
striden till något verkligt avgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
