Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En påsknatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 500 kronor.
Jag häpnade över grovheten i detta
utpressningsförsök. Historien om vår nattliga lustfärd var redan
bekant i staden, ett par tidningar hade skämtsamt
omnämnt den — och nu kom den här lymmeln med en
dum lögnhistoria om detektiver och stora böter. Jag
sade: — Nå, vad säger kusken själv om den här
saken?
— Jag säger väl som patron — — —
— Nu talar kusken mot bättre vetande och ni ser
ändå ut som en hygglig karl. Men ni är väl tvungen
att säga som han, kan jag tro. Här har kusken ett par
kronor för obehaget. Hade den så kallade patron
här begärt en femtilapp eller så (sade jag för att
äckla honom) skulle han ha fått den, men nu kommer
han och försöker slå i en gammal tidningsman en
dum lögn. Därför får han inte ett dugg!
— Men någe ska jag väl ha — 50 kronor ska ja
ha, annars gör jag sak av’et, för lag å rätt finns i
Sverige, dä ska ja bli karl för! sade patronen.
Jag öppnade dörren till kontoret och sade till
personalen:
— Titta nu noga på den här rödnäste drummeln.
Om han skulle visa sig i tamburen en gång till, så
kasta ut honom! Se noga på honom, innan jag fockar
ut honom!
Och därmed tog jag honom i kragen och
överrockens bakdel och förpassade ut honom. Det sista
jag hörde honom skrika nere i trappan var: — Jävla
hästtjyv, dä här ska kosta dej pengar bå för stöld
å övervåld mot person, dä ska ja bli karl för!
Men i tamburen tog kusken mig i hand och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
