Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ett uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETT UPPVAKNANDE.
Jag hade varit i Lappland en hel månad och njutit
helt av alla dess härligheter. Jag hade sett gröna
sprakande norrskensband bölja tvärsöver zenit från horisont
till horisont. Jag hade låtit de arktiska nätternas
majestät fylla min själ och dagarnas oändliga vithet var
icke heller främmande för min psyke. Jag hade varit
i Jukkasjärvi på lappmöte och frossat på renben och
renbuljong. Jag var lycklig och nästan däst av nya och
starka intryck. Och nu var det min sista dag i Kiruna,
där jag haft mitt kvarter.
Vi voro tre som tillbragte denna sista dag
tillsammans — min Kirunavärd, min blivande Luleåvärd
och jag. Ty vi ämnade oss alla till Luleå.
Tåget till Luleå skulle gå klockan 7 följande
morgon och vi föresatte oss att gå tidigt till sängs för
att med friska krafter kunna uthärda alla de mödor
och umbäranden, med vilka en resa i polartrakterna
är oskiljaktigt förenad. Men det är egendomligt: ju
längre det lider på kvällen, desto mera får man att
tala om. Man påminner sig alltflera saker, som måste
berättas, fantasien spelar och ens projekt bli djärvare.
Av sig själva födas nya och snillrika idéer och
slutligen löper hela världsordningen fara att ett tu tre bli
omändrad.
»Giv mig en fast punkt och jag skall rubba jorden
ur dess läge!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0117.html
