- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
168

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullvaktmästare Janssons uppgörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig i skärgården över att de levde så gott — aldrig
saknade något, även då alla andra fingo dra åt
svångremmen. Man viskade att de funnit en jäkla skrälldus
med pengar i en gammal dragkista som de köpt på
en auktion för många år sedan. Hon var en
brunbarkad gumma med stor kroknäsa, svartögd och med
spår av verklig skönhet, fast hon nu var krokryggig
och tillvriden som tallarna på skären. Hennes mage
putade ut som en liten ballong och hon var så
reumatisk att hon inte kunde lyfta armbågarna högre än just
så mycket som behövdes för att ro och dra in
notarmen. Men hon kunde gå ur och i båt och sprang
som en vessla bland strandstenarna och på bergen
med draglinan.

Utom Kalle hade Sjölund ännu en son, som var
något i Stockholm. Han var gift med en människa,
som såg ut att ha haft något förflutet av tämligen
enkel beskaffenhet. Hon var klädd som en
grosshandlarfru och talade stockholmsslang. Mannen hette
Fridolf. De vistades långa tider hos Sjölunds. Det
var också mystiskt. Hur kunde han ha tid till det?

Enholmen ägdes av flera bönder, alla fiskare och
de flesta före detta sjömän. Men de umgingos icke
med Sjölunds, och på goda grunder, ty Sjölund hade
ingen strandrätt men fiskade ändå och ingen vågade
ingripa av fruktan för den hemlighetsfullhet, med
vilken hela familjen omgav sig. Det är så i Roslagen.
Men skulle en herreman göra likadant, skulle de
ögonblickligen göra sin rätt gällande. Sjölunds voro alltså
ett slags fruktade parias, isolerade, men med samma
förmåner som strandrättsägarna. De fiskade mest av
alla på ön, avundades och hörde icke eller låtsade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free