Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tullvaktmästare Janssons uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke höra det dova knotet omkring sig. Det kunde
vara farligt att bråka med dem för övrigt. Det kan
hända mycket under mörka nätter på ensliga öar i
skärgården.
*
Nu gå vaktmästar Jansson och Vesterbom genom
skogen till sin sjöbod för att ro ut och vittja den
berömda storryssjan. Jansson är vid dåligt humör,
ty det oerhörda har hänt — ryssjan har två nätter
å rad blivit tjuvvittjad. Det hände en gång för trettio
år sen, men Jansson lade sig på lur och ertappade
boven. Det var båtsman Däfverts ohängda son som
slutade i ett fängelse i New York. Men Jansson klådde
honom förstås. Det blev ett nappatag, för han var stark
som fanen själv. Men Jansson var starkare förstås,
och den vettvillingen fick ligga inne fjorton dar och
dricka havresoppa, innan han blev så pass, att han
kunde säga mamma.
Gubben Vesterbom går bara och muttrar för sig
själv, medan Jansson undrar hit och dit vem den
äreförgätne kan vara.
De få ut båten, Vesterbom ror och Jansson sitter
med sjökikaren mellan knäna. Därute ligger ryssjan
som ett hjärtblad på skaft, och skaftet är landarmens
men bladet är kretsarmarnas korkflöten. Vattnet är
alldeles blankt. Ringarnas korkbeklädda överkanter
gunga så smått i den svaga dyningen och längst bort
ligger draggvakaren röd i kvällssolen. Här är friden
själv allenarådande. Kan någon återigen ha oskärat
den finaste ryssjan mellan Länsman och Skomakarn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0169.html
