Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullvaktmästare Janssons uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gumman inte var ensam. Ty i soffan satt gubben
Hermansson, f. d. pråmskepparen och fiskaren, Notvikens
ogudaktigaste hädare och klipskaste karl. Han
började: — — —
Men jag måste först föreställa Lotta Jansson,
tullvaktmästarens lagvigda maka och äkta viv sedan fyrtio
år tillbaka. Hon är en stor människa, åtminstone till
gestalten. Hon är inte vacker, ty hon är så vindögd,
att när hon står mitt i veckan, ser hon bägge
söndagarna på en gång. Men hon är en god hustru som
håller sitt fat i helgelse och sköter om både hus och
karl. De äro ensamma nu, ty barnen ha flugit ur
boet och äro vid tullen och på sjön och i handel i
Östhammar. Och dottern är gift med en
handelsresande — ett förnämt parti.
Hermansson började:
— Si inte så lessen ut, Jansson, utan kliv fram å
sett ner, för här finns inga baroner ombord å inga
präster i bramsalningen! Ja kan förstå på snoken
på dej, att di har vart på ryssja igen. Di har vart på
mina bragder mä, men ja har lågat på lur och tagi
reda på faen grå. D’ä Kalle Sjölund på Enholmen,
som kom hem ifrån sjön för en vecka sen. Å kväser
vi inte den fasen i begynnelsen, så äter han oss som
lus. Nu ä dä du som ror dit i morron bitti å säjer
att du har vittne på’n å säjer att de ska bli länsman
å stämning om han inte håller klometerna ifrån de som
ä vårat. Men ett säjer ja dej, akta dej för Sjölunds,
för di har lurat förståndigare folk än bå du å ja. Å
tro dom inte när di ä som vänligast å komsamsast.
För d’ä ett fult släkte, dä ä dä. Men klä dej i full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
