Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Gästfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
reda på dag och datum och erinrar mig gerna på
något fint sätt, att tiden nalkas, då jag bör förbereda
mitt nästa nummer. Således svarade jag icke på den
yttre formen af hennes fråga, utan på den inre
meningen.
"Du har rätt, min älskade, men jag har
sannerligen ingen lust att skrifva i dag."
Mänskliga naturen är framför allt lat. I
teorien erkänna vi alla, att nödvändighetens hårda
lag, som framkallar all själens och kroppens
förmåga, är till vårt bästa, men praktiskt göra vi
allt hvad vi kunna, att undkomma denna lag,
och som allmän regel kan antagas, att ingen
gör mer, än omständigheterna tvinga honom till.
Vore icke dagen för tidningens utgifvande så
nära inpå mig, skulle jag icke skrifva min
artikel; jag skulle sitta i min länstol och drömma
och i molnen läsa dessa tjusande oskrifna dikter,
som likt hägringar uppkomma, förändras och
försvinna. Huru värdigt, huru inbringande, huru
verkligt önskvärdt det än må vara, det arbete,
som blifvit inväfdt med lifvets vanor, så lyssna
vi ändå så gärna till den elaka, lilla svartalf, som
alltid står bakom ryggen på hvar och en af oss
och förleder oss att fly det, eller att bära dess
börda under buttert, missnöjdt knot.
"Du vet kanske icke", sade min hustru, som
var van att läsa mina tankar, "att dina artiklar
icke blott äro af stor nytta för våra flickor, utan
också intressera dem mycket. Jenny frågade i
går afton, hvad du skulle skrifva om för nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
