Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Säg, har ock du förnummit, hur det käns
Att genomvaka skumma febernätter?
Man vandrar fram på hedar utan gräns,
Man skrider fram på vida vallmoslätter,
Man genom djupa tunnelgångar går,
En slöjad bild vid hvarje krökning står.
Men stundom vidgar gången sig till sal,
Till ett kapell för fromme ordensbröder^
På altarbordets midt den »helga graal»
Med Herrens blod i mystiskt skimmer glöder,
Och drycken bjuds, en hviskning susar så:
»Gå ödmjuk fram! Du målet snart skall nå!»
Ånyo gångar, åter schakt på schakt
Och någon dunkel skepnad som förskräcker!
Från öppna gluggar syns en katarakt-,
Men mörkret snart ånyo allt betäcker,
Man trefvar fram — då glimtar snabbt ett ljus.
Ur fjärran syns ett snöhvitt tempelhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>