Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Blott i sydvestligt väder klart
Jag hör de allvarstunga
Och döfva ljuden underbart
I eterrymden gunga;
En stämma lik
Från himmelrik
Går klockans maning öfver vik.
Den tyckes ringa strax invid,
Som vore kyrkan nära,
Med djup, högtidlig andefrid
Den tonar Herrens ära
Med klang, som lär
Och innebär
Att evigheten jämt är när.
Ack, ej i vredens nordanbrus,
Ej i begärets östan,
Blott vid den stilla vestans sus
Till själ, som har förtröstan,
Når fram ett bud,
Ett maningsljud
Från andars stilla rymd och Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
