Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209:
I isgrått vintertöcken
Försvann han öfver sjö.
Gick öfver böljans ocken
Hans färd till Orkenö?
Till dimmiga Hebrider?
Till vildt Northumberland?
Till hundra stolta strider
På djärfva Skottlands strand?
Man aldrig sporde vägen,
Man vet ej hvar han stred,
Hans sorgsna lefnadssägen
Försmalt i vesterled.
Han var för djup att glömma,
Att svika tro för sann,
Och först i högens gömma
Hans hjärta hvila fann.
Det sägs: när ijorton vårar
Se’n Herjulfs färd förgått,
Har Estrid under tårar
Till Helgas boning gått.
Försonta händer trycka
De två till sist i fred,
Som bägge sett sin lycka
Dö bort i vesterled.
Wirsén, Dikter, r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
