- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
9

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrktuppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag är ett verkligt tuppmajestät. Det syns skenbarligen
att kyrkan är byggd enkom för min skull och för att
skaffa mig en plats, som är värdig min höga rang. Hvar*
för skulle människorna hvar söndag samlas här omkring
kyrkan, om ej för att riktigt beundra och tillbedja mig?
Ja, det är visst, att jag är en stor tupp; en högst förnäm
och märkvärdig tupp är jag.

Men förnämt folk har stundom rätt ledsamt, och det
hade äfven kyrktuppen. Flyga kunde han icke, arbeta
ville han icke, och äta behöfde han icke. Hvad skulle
han göra? Det var ej utan, att han icke ibland med
en viss afund betraktade prostens höns, som någon
gång trippade fram ända till tornfoten och krafsade så
behändigt upp sanden, för att plocka sig ett och annat
korn.

En dag hände sig, att en kråka råkade flyga öfver
kyrkan och helt nära förbi kyrktuppen, som satt där
fnurrig och tvär och förargade sig öfver att någon
under-stod sig flyga nästan likaså högt, som han behagade sitta.
— Kva! Kva! — skrek kråkan. — Hur står det till,
kära tupp?

— Brrrl — sade tuppen, snurrade kring efter
vinden och vände stjärten åt kråkan. — Jag tycker du
kunde åtminstone kalla mig excellens.

— Ser man på! — sade kråkan. — Nå, har icke
ers excellens något tråkigt i längden, att sitta så där
ensam och göra ingenting? Jag tycker ers excellens
kunde gifta sig.

— Jag gifta mig! — sade kyrktuppen. — Hvar
skulle jag finna en höna, nog hög och förnäm, att jag
utan skada för min rang kunde fria?

— Ers excellens har rätt — svarade kråkan; — en
sådan höna är icke lätt att finna, ty jag minns ej, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free