- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
13

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrktuppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hört det. Men nu blåste han i sjön och kastades af
vågorna af och an, så att gäddor och abborrar gapade på
honom och undrade hvad han var för ett sjöspöke. Till
slut blef han kastad upp på en strand, och där blef han
liggande.

Vid stranden stod en liten stuga, och där bodde en
gammal gumma, som hade två barn, en gosse och en
flicka. Gossen och flickan byggde en gång små dammar
vid stranden, likasom kamrar för de små fiskarna, som
där simmade ut och in. Vid det att de nu gingo litet
längre bort för att samla passande stenar, hände sig, att
de där hittade den stackars gamla kyrktuppen, och då
för tiden var han rätt bedröflig att se på. Vågorna hade
alldeles bortsköljt målningen af honom, och han hade
skafvats mot stenarna, så att han mist både näbb och
stjärt.

Då sade barnen: — Nu är ingen nöd; mor klagar
alltid, att kråkor och sparfvar göra skada på ärtsängarna.
Men se här få vi en präktig kråkskrämma. Kom, låt oss
taga ett tåg och hala den stora besten upp till ärtlandet.

Och så blef kyrktuppen på gamla dagar uppspetad
på en gärdsgårdsstör till kråkskrämma vid ett ärtland, i
stället att blifva förgylld och utropad till hela världens
stortuppsultan. Då hände sig att kråkan, som i hans
välmaktsdagar kallat honom ers excellens, kom en dag
flygande, för att göra kalas i ärtlandet. Huj — då såg
hon kråkskrämman och flög för alla de sju. Men under
flykten råkade hon se sig om och kände igen sin gamle
bekante. — Kval Kva! — skrek kråkan; — mjukaste
tjänarinna! Se på hans excellens, som har blifvit
kråkskrämma! Jo, jo, högmodet, högmodet; så går det här
i världen.

— Håll din näbb! — kraxade en förståndig korp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free