Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refanut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Refanut.
Skeppet Hoppet låg förtöjdt vid hamnbryggan; en
svärm af gossar hade fått lof att gå ombord och
klättra i vanterna. Några vågade sig upp till
stormärs-korgen, två hunno ända till lillmärsen, och en hade god
lust att en gång i sitt lif försöka huru det kändes att
rida på bovenbramrån. Det var söndagsafton,
Brass-Matte satt på ankarkettingen, fördäck, och hade läst
psalmboken, men lade den nu ifrån sig för att betrakta
gossarna. Brass-Matte var en gammal becktröja, en
vä-derbiten matros af den äkta sorten, som pröfvat alla
vindar och seglat på alla haf, allt från den tid han
kunde lyfta en åra. En gladlynt och skämtsam man var
han, den gamle Brass-Matte; kunde berätta många roliga
äfventyr och skarfvade till i växten, så att det förslog,
men det tyckte många just vara det allra bästa.
Gossarna höllo af Brass-Matte, de tyckte att han var en
karlakarl och kunde berätta historier som ingen annan,
om det också ibland var nästan på drift.
Brass-Matte lade bort psalmboken, koxade uppåt
märsen och ropade: hoj där i tacklingen!
— Hoj! — svarade gossarna, som hade vågat sig
högst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
