Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refanut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Lita på händerna och inte på fotterna du där i
toppen, annars dimper du ned som en kråkunge! —
ropade Brass-Matte.
— Rätt så! — skrek den högsta våghalsen på
vägen till bovenbramrån.
Brass-Matte mumlade något om valpar, som ville
vara kattungar, och låtsade icke vidare bry sig om hela
svärmen, men följde dem med vaksamma blickar, efter
han ju hade vakten på däck. Om en stund hade
gossarna tröttnat att klättra. En af märsgastarna torkade
svetten från pannan och menade, att Hoppet var ett
stort skepp; det var ingen lätt sak, att här klättra ända
till rånocken.
— Åja — sade Brass-Matte lugnt — visst är det
ju ett stycke framåt på vägen till månen. Nog är
Hoppet stort, men ni skulle ha sett Refanut!
— Hvad är det för slag, Refanut? — frågade
gossarna. — Berätta oss det, Brass-Matte!
— Nå, det vet ju hvar kockspojke, som seglat
med träkärl till Köpenhamn. Aldrig kan någon af er
vara så okunnig!
Nej, gossarna hade aldrig hört talas om någonting
sådant i alla naturens tre riken; Matte skulle
nödvändigt berätta om det.
Brass-Matte tillredde en spritterny tuggbuss, strök
sig om skägget, plirade med ögonen och tog sig för att
berätta.
— Har någon af er varit i Torneå?
— Nej — sade gossarna.
— Nå, det är detsamma. Torneå är en stad, som
ligger så högt i norr, att när man där lägger ut ryssjor,
kan man fånga solen i ryssjan vid midsommartiden. Där
fiskas så stora laxar, att de ha ögon som fullmånen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
