- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
115

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla stugan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där och sjöng psalmer och gjorde ingen människa för
när; hvar morgon kommo alla barnen i rad och kysste
den gamla på hand och smålogo sig emellan, när hon för
hundrade gången frågade dem hvad de hette.

Af alla barnen .var Marie den, som höll mest af
gamla mormor, och den enda, hvars namn gumman icke
förglömde. Därför kallades hon på skämt af de andra:
lilla mormor; — »för du är så lik gamla mormor i sin
stol,» sade de. Och fastän Marie höll mormor kär,
kunde hon likväl ej låta bli att se på de många
rynkorna och den grå, vissnade hyn på den gamlas
kinder; och när de andra sade: »du är så lik mormor,
du!» grät hon.

Detta hörde den nittioåriga, där hon satt, och sade
tröstande: »gråt inte du, Maja lilla; du skulle se mitt
konterfej!»

Ty hemma i staden, i det stora granna förmaket
hängde på väggen två gamla taflor i ovala förgyllda
ramar. Det var en ung herre om trettio år i pudrad peruk
med stångpiska, frack med stora blanka knappar, fina
manschetter och ett präktigt krås med spetsar; och vid
hans sida på andra taflan såg man en ung, vacker och
glad fru om tjugu år, med uppstruket bår, tröja med
långt, åtsittande lif, styfkjortel af storblommigt triumfant
och fina, långa manschetter, nedhängande öfver de till
hälften bara armarna. På båda tafiorna stod årtalet
1775. Det var gamla morfars och mormors porträtter,
målade i Stockholm, när de nyss blifvit gifta; och
morfar var länge sedan död, men den unga, vackra frun
med den spotska, leende och likväl så godsinta minen,
med de täcka groparna i sina fina, blomstrande kinder
och den ömma ljufva glansen i de blå ögonen, hon var
nu samma blinda nittioåriga gumma, som satt där med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free