- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
116

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla stugan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de många rynkorna på kinden, med den grå hyn och
de vissnade händerna i sin ensliga kammare; — ja, det
var gamla mormor för sjuttio år sedan. Hon tänkte
ännu på sin ungdoms glada dagar, när hon fått höra så
månget smickrande ord om sitt vackra utseende, och
därför sade hon stilla och godlynt, utan en enda bitter
tanke på förgängligheten af all jordisk skönhet: »gråt
inte du, Maja lilla; du skulle se mitt konterfej!»

En morgon gick solen upp ur hafvet så röd och
stor som ett vagnshjul, och den dagen blef det ganska
varmt. Antonia och Marie togo sina korgar och gingo
ut för att plocka åkerbär. Det var så vackert, så stilla
i lunderna, och under björk och al var skuggan så
himmelskt sval. De stora mörkröda bären glimmade under
täta blad vid randen af tufvorna; — nej, sådana bär hade
flickorna aldrig plockat, så svällande, sköna och saftiga
voro de. Ju mera de fördjupade sig i löfskogen och de
doftande, ännu oslagna ängarna, desto mera bär funno
de, och desto fortare fyllde sig korgarna. Det var
förtjusande roligt, och så fortforo de att plocka till långt
in på eftermiddagen.

— Nu kan det vara tid att gå hem igen, ty solen
börjar bränna så het som en bakugn — sade Antonia.

— Vänta ännu litet — sade Marie; — det fattas
mig bara tjugu bär, så har jag korgen full. — Och så
gingo de än vidare fram öfver tufvorna.

— Här har jag aldrig varit — sade Antonia. — Ser
du den gamla ruckliga stugan där mellan träden? Hon
ser mig just ut som en tomtegubbes slott. Tänk du, att
man ännu låter trollen bo kvar på vår vackra öl

— Stugan är ful och gammal — svarade Marie —
men det är inte rätt, att vi förakta den för dess ålderdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free