- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
131

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pariserhatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Låt sel Jaha, den kan möjligen anstå mig. Den
kostar väl sina tio silfverrubel?

— Ja, precis så kostar den.

— Nå godt, jag tar den. Hör på, min vän, skrik
upp den på min räkning!

Och därmed tog han hatten och gick. Se på den,
tänkte pariserhatten, den är då karl för sin hatt, den
anstår mig. Ack, om mina förfäder silkesmaskarna
kunde se till hvilken heder jag kommit! Och därvid
suckade han så, att det hvita sidenfodret med den
förgyllda skylten knakade inuti honom.

Markisen åkte kring med hatten på sned i en liten
droska med förgyllda hjul, det förstås. Allt folk såg på
honom med förundran och sade: — Kors, en så vacker
hatt! Det kan man då se, att den herrn behöfver
hufvud, ty på hvad skulle han annars sätta sin gentila
hatt? — Och hatten hörde detta, han blef så uppblåst
af beundran öfver sig själf, att svettremmen sprack uti
honom. — O — sade han — jag måste lägga band på
mina känslor. Jag spricker, jag spricker, och det passar
sig inte för mig som har edukation.

Markisen gick i förnäma sällskap, och så hände
sig, att hans hatt en afton kom i förbindelse med flera
de superfinaste damhattar i en tambur. En isynnerhet
var den allra sötaste; hon var af ljusröd crépe med
hvita törnrosor på insidan. Hon kunde tala franska, ty
modehandlerskan, som gjort henne, hade en vän, som
sett en modejournal, som var tryckt i Paris. Markisens
hatt slog sina krokar för damerna, det kan man föreställa
sig, och mest af alla kurtiserade han den ljusröda. — Vi
kunde just bli ett par — sade han på sitt fina vis och
skrynklade sig både in- och utvändigt, så starkt kände
han det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free