- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
152

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Spelevink

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föllo från hans hår och haka, hans knän kroknade, och
slutligen föll hufvudet af honom och brast i bitar, Alla
snögubbarna föllo sönder af skratt, öfversnögubben föll
att sitta och blef slaskvatten, isspeglarna sprucko i små
smulor och hela snöberget förvandlades till ett yrväder.
Med största möda kunde Knut själf hålla läpparna
tillsammans och blåsa, så skrattade han. Midt i yrvädret
märkte han sig åter vara på skogsvägen, snön rann bort i
strida bäckar, och det var åter full sommar.

— Nu skall jag akta mig — tänkte Knut, klef
stadigt framåt och begynte stafva ur minnet på hcad
är det. Men han hade ej gått långt, innan han befann
sig vid sidan af den vackraste gröna skogsbacke mellan
bergen, och där glimmade gräset af röda smultron.
Inte kan det vara farligt att plocka några smultron,
när man inte får mat förrän klockan fyra i eftermiddag,
tänkte Knut och klef upp pä skogsbacken. Knappt
var han där, innan han märkte, att det, som han
ansåg för smultron, var intet annat, än många tusen små
täcka älfvor i röda kjolar. De voro ej längre än
smultronstjälkar, och dansade lustigt omkring en grön
tufva, på hvilken deras drottning satt, som var tre tum
lång.

— Se, god dag, Knut Spelevink — sade
älfdrott-ningen. — Hur ser du så illa ut i dag?

— Hur skulle ej jag se illa ut, som ej har fått
något annat sedan i går middags, än hett stångjärn
och fruset kvicksilfver ? Jag trodde, att du var ett
smultron.

— Stackars gosse, han är hungrig — sade
älf-drottningen till sin kammarfru. — Gif honom en
daggdroppe och ett myggben, så att han en gång får äta sig
riktigt mätt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free