- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
170

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomtegubben i Åbo slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föreställt dig. Allt detta är min rättkftngna egendom.
Hvarje gång slottet har brunnit eller härjats ak fienden,
har jag osynlig ilat genom salar och hvalk och bärgat
den kostbara egendom, som man nu tror längesedan ha
blifvit fiendens eller lågornas rok. O, det är skönt, det
är skönt att vara så rik!

— Men ni, som är så ensam, hvad gör ni med all
eder rikedom? — vågade vaktmästaren kråga.

— Hvad jag gör? Jag betraktar den i tusen år, jag
betraktar den alla dagar och alla nätter; jag förvarar
den, jag beskyddar den. Är jag ensam, som har ett
sådant sällskap?

— Men om någon bortröfvar er skatt?

Murr förstod frågan och sprakade eld. Tomtegubben
grep sin förskräckte gäst hårdt i armen och ledde honom,
utan att svara, till en annan dold järndörr, hvilken han
öppnade helt litet på glänt. Därinne hördes ett
förfärligt rytande, som af hundrade vilddjur. — Tror du icke

— ropaJe den lille gubben, hes af vrede — tror du
icke, att de eländiga människorna redan mer än en
gång fått begär till mina rikedomar? Här ligga dessa
röfvare bundna; de äro nu alla ulfvar, och har du lust
att försöka hvad de försökt, så skall du få dela deras öde.

— Gud bevare oss! — suckade den beskedlige
vaktmästaren, illa till mods.

Tomtens goda lynne återkom, när han såg sin gäst
så uppskrämd. — Tag det icke så illa — sade han;

— du är en hederlig karl, Matts Mursten, därför ville
jag säga dig huru det är. Du ser här ännu en tredje
järndörr, men den vågar ingen öppna, icke ens jag.
Långt borta där inne, djupt under slottets grundvalar och
i skötet af hälleberget sitter en, som är ännu mycket
äldre och mycket mäktigare än jag. Där sitter den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free