Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomtegubben i Åbo slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamle Wäinämöinen, omgifven af sina kämpar, och
väntar och väntar och väntar, men om han väntar på yttersta
dagen eller på Finlands framtid, det vet icke jag. Det
vet jag, att hans skägg är mycket längre än mitt, och
när det vuxit så långt, att det räcker ett hvarf kring
stenbordet, då är världens slut. Och det växer, det
växer hvar dag, och hvar dag försöker han suckande om
det räcker kring bordet, men där fattas ännu helt litet.
Då blir han sorgsen, och då höres hans kantele så klart
genom hälleberget, att själfva de gamla slottsmurarna
lyssna, och floden här utanför svallar upp öfver stränderna
för att bättre höra. Och då vakna hans kämpar, som
sofvande vänta sin mästares tid, tro att tiden är kommen,
resa sig upp och slå mot sköldarna med sina svärd, så
att slottet skakas i sina grundvalar...
— Nej — fortfor tomten — nu, min vän, Matts
Mursten, är det rådligast att du begifver dig upp till
den öfre världen igen, ty annars kunde du här nere få
höra mer än du bör och tål vid att höra. Men så när
hade jag glömt, att du är min gäst och behöfver en
undfägnad. Jag kan tänka mig, att du ej förstår att
värdera sådana läckerheter, som syltad spindelväf och
kryddadt pölvatten. Var ej förlägen, säg rent ut!
Behagar du en mugg öl? Nå väl, följ mig, jag är försedd.
Ofta har jag undrat hur jag kom att förvara det onyttiga
skräpet, men jag ser nu, att det likväl duger till något.
Därvid framsökte tomten en stor, möglig tunna ak
ek, tog en silfverbägare från skattkammaren och tappade
en klar, mörkbrun vätska ur tunnan. Vaktmästaren
kände sig frusen, han kunde ej vägra att smaka och
fann drycken så god som ädlaste vin. Den rann genom
hans ådror som värme i vinterköld; han vågade fråga
hvar tomten fått en så kostelig dryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
