- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
185

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomtegubben i Åbo slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För några hundra år sedan skulle jag med pekfingret
stött omkull detta stycke ak muren, och nu behöfde jag
därtill min hela hand. Jag kan väl icke stå ut så många
sekler mer ...

— Och nu har du ökvergifvit mig, gamle
ämbetsbroder — kortfor tomten. — Hvem skall nu mera hjälpa
mig att pyssla om vårt gamla slott och dess förfallna
murar?

— Det skall jag göra i morfars ställe — snyftade
Rosa. — Och när min lille Erik växer upp till en hel
karl, skall också han hålla det gamla slottet kärt och
hjälpa eder, som gamle morfar gjort.

— Så blir han dock min dräng — sade tomten.

— Nej — sade Rosa; — han skall blifva Guds och
människors tjänare, så länge han lefver.

Den gamle vaktmästaren blef hederligt begrafven
under klockringning och psalmer. Folket hade intet
värre att säga om honom, än att han var en ärans man,
ehuru något fallen för skrock. Efter hans tid fick allt
i slottet åter en bättre trefnad. Det stora nedrasade
stycket ur muren befanns en morgon åter insatt på sitt
förra ställe. Det blef en lätt sak för arbetarna att
upphjälpa de öfriga förfallna murarna; hvar sten kändes
så lätt att lyfta, som ett stycke bark. Alla hål och
springor botades som af sig själfva, och om nätterna
hörde man ofta grus och stenar släpas däruppe genom
de öde salarna. Det var tomten, som höll sitt löfte till
gamle vaktmästaren. Slottet håller verkligen än i
denna dag. Det är ett konststycke, som ingen så lätt
gör efter. Försök att bygga en mur, låt elden förhärja
den, kulorna nedstörta den, regnen fördärfva den, frosten
spräcka den, stormen bruka mot den sin makt, råttorna
undergräfva den och fångarna bryta sig ut, hvarhelst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free