Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om Lillis näsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ack, hvad hjälpte henne, stackars flicka,
att kunna spinna, väfva, sy och sticka
och koka, steka, skrifva räkna, läsa ? ...
Hon hade ju en alltför liten näsa.
En alltför liten näsa dock hon hade.
I hennes ögon skälmen satt, den glade;
en kind så röd, en mun som sockerbiten,
hvad hjälpte det, när näsan var för liten?
En tid ej alls det hennes oro väckte.
Hon flög med fågeln, långt som vingen räckte,
och var bland andra systrar nippertippor
så fri och glad som gröna skogens sippor.
Då hände, att en dag i juleringen
man lekte skrapa nos, och fri slapp ingen.
När turn till Lilli kom, man hördes snäsa:
— hvar skall man skrapa den, som ej har näsa?
— Har jag ej näsa? — Ja — så skreko alla,
— en näsa, som man ej kan näsa kalla,
en sådan liten en, det är för löjligt!
Och Lilli ej begrep, hur det var möjligt.
Hon sprang till spegeln ... Ja, så var det riktigt,
och när hon själf den saken tog så viktigt,
så skreko de igen: — En tipp, så liten,
blir aldrig kysst och aldrig heller biten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
