Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens hemlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturens hemlighet.
Det var en gång en gosse som hette David Skog,
och han hade en syster, som hette Ester. Deras far
var en nybyggare, som hade rödjat åker midt i skogen,
därför hette han Skog, och deras mor var en beskedlig
gumma, som skötte två kor, två kalfvar, två getter, två
grisar och två barn samt vidare en häst, en hund och
en katt, det är det enda jag vet om henne. För öfrigt
funnos i skogen nästan lika många troll som ekorrar,
hvilket är märkvärdigt och sällsynt nu för tiden, men
nybyggarfolket tyckte att detta var just som det skulle
vara.
Barnen hjälpte sin far och mor hela vintern om:
de hade minsann ej tid att vara lata. David kunde
klyfva pärtor, hugga granris, vattna hästen och bära in
ved. Ester kunde sopa stugan, tvätta grytan, karda ull
och mata korna och grisarna. Nu var det vår, och
kräken skulle för första gången slippa ut på bete i
skogen. Det var något roligt. Skälikon, som hette
Stjärna, skumpade på sina oviga ben, så att det
pinglade i skällan, kalfvarna dansade med svansen i vädret,
och getterna togo så långa skutt med sina finurliga ben,
att skägget hoppade under hakan på dem. Men David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
