Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sampo Lappelill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sampo funderade, om det ej vore s& godt att genast
hoppa fr&n vargens rygg, men det var numera för sent.
De hade redan kommit till fjällets topp, och där sftg man
något förunderligt. Där satt den store fjällkungen på sin
tron af skyhöga klippor och skådade långt ut öfver berg
och dal i natten. På sitt hufvud bar han en mössa af
hvita snömoln; hans ögon voro som fullmånen, när den
går upp öfver skogen; hans näsa var som en bergstopp;
hans mun var som en bergsklyfta; hans skägg var som
en tofs af långa istappar; hans armar voro så tjocka som
gröfsta fura på fjället; hans händer voro som granruskor;
hans ben och fötter voro som kälkbackar om vintern,
och hans vida päls var som ett berg af snö. Men frågar
du hur man här kunde se fjällkungen och hans folk midt
i natten, så må du veta att snön blänkte allt rundt
omkring, och vidt öfver himmelens båge sken det grannaste
norrsken, som upplyste nejden.
Rundt omkring fjällkungen sutto millioner bergstroll
och tomtegubbar, så grå och små, att när de trippade på
skaren, syntes ej större spår efter dem, än efter en ekorre.
De hade samlats här från världens yttersta ändar, från
Nova Zemlia och Spetsbergen och Grönland och Island,
ja från själfva Nordpolen, för att tillbedja solen, såsom
vildarna af fruktan tillbedja det onda väsendet, ty trollen
tycka alldeles icke om solen och skulle helst önska att
hon aldrig mer ginge upp, när hon en gång har sjunkit
bakom de ödsliga fjällen. Och längre bort stodo där
Lapplands alla små och stora djur i långa, täta rader, tusende
och åter tusende, från björnen, vargen och filfrasen,
ända till den fromma renen, den lilla fjällråttan och den
flinka renloppan, men myggorna hade förhinder, de hade
frusit ihjäl.
Allt detta såg Sampo Lappelill med mycken förundran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
