- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 3 /
214

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den barmhärtige är rik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Var icke rädd — sade Daniel till sin syster. —

Jag har en god käpp. — Och med dessa ord lyfte han

hotande käppen.

Vargen närmade sig, men gjorde barnen ingenting
ondt. Han endast tjöt; han tjöt så besynnerligt, att det
liknade ord, som barnen förstodo. — Det är så kallt,
så kallt — sade vargen — och mina små ungar ha
intet att äta. Gifven mig litet bröd för Guds
barmhärtighets skull!

— Är det så — sade Anna — så vilja vi gifva

dig två af kakorna och själfva äta hårdt bröd i afton;

men far och mor måste hafva sitt julbröd.

— Stor tack — sade vargen, och så tassade han
bort med de två färska julkakorna. Barnen klefvo åter
ett stycke framåt, men om en stund hördes ånyo något
tassa bakom dem, och denna gång var det en björn.

Björnen brummade på sitt språk något som barnen
hade svårt att begripa, men ändtligen förstodo de, att
äfven han begärde en julgåfva. — Det är så kallt, så
kallt — sade han. — Alla källor äro frusna; mina
stackars ungar ha intet att dricka. Gifven mig litet
mjölk för Guds barmhärtighets skull!

— Hvad nu? — sade Daniel. — Hvarför sofverdu
ej i ditt ide, som andra björnar göra om vintern? Men
det är din sak. Vi skola gifva hälften af vår mjölk.
Anna och jag kunna dricka vatten i kväll, endast far
och mor få någonting godt till julen.

— Stor tack — sade björnen och mottog mjölken
i en näkverrikva, som han bar mellan framtassarna,
hvar-efter han med gravitetiska steg luffade bort i mörkret.
Barnen klefvo nu allt ikrigare genom snön, ty de sågo
julbrasan lysa genom fönstret i deras hem, men hade
ej hunnit långt, innan en ful uggla flaxade bakom dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free