Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myran, som for till doktorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doktor Bäck tog ett förstoringsglas, såg på det döda
myrbarnet och de lösa benen och sade: — Här måste
gnidas, men jag kan inte göra det, jag har för stora
fingrar.
Myrmamma funderade och skulle gärna ha bedt
flugorna hjälpa sig, efter de äro berömda gniderskor,
men de råkade alla vara döda vid den tiden på året. —
Jag vill se åt bakom den stora köksspisen — sade hon.
Myrmamma kröp bakom köksspisen och fann en
halfdöd syrsa, som legat där sedan i höstas. Den drog
hon med mycket besvär baklänges fram i solskenet.
Efter en stund kvicknade syrsan till lif och började
muntert gnida det lilla myrbarnet. — Så där skall det
vara — sad’ doktor Bäck och pekade med en
strump-sticka, hur syrsan borde göra sin sak rätt skickligt, så
att det skulle vara en riktig massage, som de lärde
kalla gnidarkonsten.
Tre minuter och litet mer gned syrsan, och så kom
myrbarnet åter till lifs, hvilket gjorde hennes mamma
en stor glädje. Därefter hopfästes åter de lösa benen,
och nu var myrbarnet friskt.
— Hvad får jag betala för doktorns stora besvär?
— sade myrmamma.
— Du skall gifva jungfru Marias nyckelpig» mat
i din stuga, när hon nästa gång kommer till myrstacken
— svarade doktor Bäck.
— Det skall jag göra — svarade myrmamma
gladeligt; — jag skall duka åt henne honungskaka och gran-
kåda, så mycket hon orkar äta.
— Det är bra — sad’ doktor Bäck. — Adjö med
dig nu, jag har sex armar och fyra ben, som vänta på mig.
— Adjö — sad’ myrmamma, och så begaf hon sig
på hemvägen med sitt lilla friska barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
