- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 6 /
24

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnöga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en så svindlande fart, att slädarna oupphörligt kastades
kull och rullade flera hvarf omkring i snödrifvorna.
Lappgubben och lappgumman voro icke ovana vid sådant, de
höllo sig fast i släden, fastän hörsel och syn förgingo dem;
men i den vefvan hände sig, att lappgumman tappade
barnet i snön. Förgäfves skrek hon och ville hejda
renen; — renen visste, att vargarna voro i hälarna efter
honom, klippte med öronen och sprang desto fortare, så
att det knakade i hans ben, som när man knäpper
nötter. Inom en liten stund voro renar och slädar långt
borta.

Det lilla barnet låg där på drifvan, insvept i sin
renmudd, och betraktade stjärnorna. I ett huj voro
vargarna där, och barnet kunde icke röra hand eller fot,
det kunde endast se på vargarna. Det grät icke, det
rörde sig icke, det bara såg. Och små barns oskyldiga
ögon ha en förundransvärd makt. De hungriga rofdjuren
stannade i sitt lopp och vågade icke vidröra barnet. De
stodo en kort stund alldeles stilla och betraktade barnet,
liksom slagna af förvåning; därefter togo de hastigt
till fötter och ilade bort i renarnas spår, för att
fortsätta jakten.

Barnet låg nu ensamt i den stora, vilda ödemarken
i vinternatten på snön. Det såg på stjärnorna, och
stjärnorna sågo på barnet, och där blef en vänskap emellan
dem. De omätligt stora, tallösa, sköna, aflägsna solar,
som tindra på natthimmelen, tycktes förbarma sig öfver
jordens värnlösa barn, som låg där i snön, och huru länge
de sågo på barnet, och huru länge barnet såg på dem,
så stannade stjärnljuset kvar i barnets ögon. Likvål
skulle den lilla snart ha frusit ihjäl, om icke Gud hade
fogat så, att en ny resande kommit den vägen i
ödemarken. Det var en finsk nybyggare från trakten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/6/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free